Debatt

Här hittar du förhoppningsvis artiklar som sticker ut sätter världen på sin spets sas... själva idén med sidan!

Vilseledda Greta Thunberg och alla de andra unga

- som troligen inte vet så mycket om vilka åtgärder som kunde vara mest effektiva för klimatet -tror att det är utsläppen av koldioxid som är orsaken till utsläppen. Det kan hon vara förlåten, eftersom FN:s sk klimatpanel har vilselett många pga att minska dessa utsläpp kanske är lättast att genomföra, dvs i första hand Parisavtalet. Men det kan vi ta och glömma! Det kommer inte att funka.

OM det är vi människor, som ligger bakom uppvärmningen, så har vi jobbat på detta sedan industrialismens genombrott. Och en återgång är inte möjlig. Mycket viktigare än utsläppen är att vi avverkat hälften av jordens träd och nu sågar vi ner 15 miljarder träd per år. Hur vill Greta och tex Peter Wolodarski återställa 3000 miljarder träd och sluta avverka? Det har varken Wolodarski eller Thunberg eller IPCC en aning om. Och det kommer inte att heller att gå då Greta och Co gett politikerna panik!

OM vi betänker hur vi människor plundrat jorden på dess resurser: rovfisket, skogsskövlingen, de förödda jordarna, valslakten, sötvattendränering, fabriksutsläppen, mm, inser man snabbt att det långt från bara handlar om koldioxidutsläppen och att uppnå Parisavtalet. När ungdomarna inser detta och att de blivit vilseledda, kommer de att bli förbittrade och arga på riktigt.

DEN SELEKTIVA PLURALISMEN

PRESIDENT MACRONS sändebud från franska En marches Stanislas Guerini reser runt i Sverige och propagerar - inför EU-valet - för att vi ska rösat på EU-vänliga partier och särskilt på Liberalerna. Det betraktas som mångfald och pluralism och är OK.

Men om president Putin hade gjort motsvarande och sänt någon uppsatt person att propagera för att vi ska rösta på tex SD, skulle det väcka ett ramaskri i systemmedia och betraktas som otillbörlig utländsk påverkan på valet.


MÄRKLIGT!

År 2012 fick engelsmännen rösta fram den i historien mest populära personen. Kan du gissa vem det blev? WINSTON CHURCHILL!
I det närmaste obegripligt för en utanförstående. Winston Churchill är en person i UK som bär det största ansvaret för terrorbombningarna av tyska städer och dödandet av hundratusentals civila människor. OCH DENNE "MASSMÖRDARE" ÄR UK:S POPULÄRASTE PERSON!

Hur ska man förstå detta? Tja, säg det! Kanske är engelsmännen fortfarande mentalt påverkade av Englands storhetsvansinne då UK koloniserade halva klotet. Eller så saknar stora delar av befolkningen historisk insikt och kunskap. Troligen är det en kombination! Men det kan ju vara bra att hålla i minnet i dessa tider, då nationers och folkset mentala hälsa spelar stor roll i världspolitiken.

BRITTERNA HAR MYCKET PÅ SITT SAMVETE

Av Alf Ronnby

Det är 100 år sedan första världskriget slutade och det delvis bortglömda kriget diskuteras igen. Tidigare har de närmast obegripligt grymma händelser under andra världskriget, överskuggat det lika fansansfulla, som hände under första världskriget. Det går knappt att göra begripligt att 37 miljoner människor dog eller sårades. Stora delar av Centraleuropa låg i ruiner. Matbristen var stor och människor svalt ihjäl. Tre kejsare hade störtats. Osmanska imperiet hade fallit ihop som ett korthus och en rad nya stater bildades: Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen och Ukraina. Miljoner människor blev flyktingar pga land- och befolkningsutväxlingar. Och skulden för kriget lades av segrarmakterna på Tyskland, som också drabbades av ett omfattande tyskhat i England, Frankrike, USA mfl.

Tyskland hade förlorat kriget och skulle betala ett enormt krigsskadestånd och förlust av gamla, tyska områden. Det gällde Rhenlandet och Elsass-Lothringen, vilka gränsar till Frankrike. Polen fick också en del av östra Tyskland. Detta utgjorde ca 30 procent av Tysklands yta och 10 procent av befolkningen. Elsass-Lothringen hade varit ett tysktalande land i historien och sedan bollats fram och tillbaka mellan Tyskland och Frankrike (Alsace-Lorraine på franska). Under fransk överhöghet drabbades den tysktalande befolkningen av trakasserier och förföljelse.

Ententen, dvs Frankrike, England och USA hade 34 krav på Tyskland för att gå med på vapenvila. Tyskland skulle lämna över 5000 lokomotiv, 100 000 tågvagnar och 5000 lastbilar. Till detta kom bla 160 ubåtar, 30 000 kulsprutor och 5000 kanoner. Krigsskadeståndet var på 26,5 miljarder dollar, något Tyskland omöjligt kunde betala. Betalning av krigsskulderna drabbade medborgarna hårt och det rådde delvis hungersnöd i det svårt härjade landet. Detta blev ännu värre på 30-talet då depressionen slog till. Då slutade Tyskland betala krigsskadeståndet. (Upptogs igen en tid efter andra världskriget och slutfördes 2010.)

Tyskland fick skulden för kriget, men så enkelt var det inte. Imperialisterna i Frankrike och England ville inte ha konkurrens från en ny stormakt mitt i Europa. För händelse av krig, hade dessa stater ingått avtal sinsemellan. Storbritannien hade avtal med Frankrike och Ryssland. Tyskland och Österrike-Ungern hade också ett avtal. Efter skotten i Sarajevo förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien. Ryssland mobiliserar och då förklarar Tyskland krig mot Ryssland. Frankrike och sedan Storbritannien förklarar krig mot Tyskland. Tanke är att Tyskland ska bli tvunget att kriga på två fronter och att förhindra att Tyskland blir en ny stormakt i Europa och världen.

Bestraffningen och förnedringen av Tyskland, den sk "dolkstötsmyten" att Tysklands ledare hade förrått folket, depressionen under 30-talet, som slog hårt mot ett Tyskland som redan var nere för räkning, och önskan om revansch bäddare för nazisternas maktövertagande. I valet 1930 vann inte nazisterna i en enda valkrets. Två år senare vann de i alla valkretsar utom fem.

Klas-Göran Karlsson gör i sin bok Det moderna 30-åriga kriget en intressant analys av första och andra världskriget orsaker. Mellan Ryssland och Tyskland rådde en gammal konflikt, som spelade roll vid inledningen till första världskriget (plus en hel del andra förhållande som skapade en krutdurk som exploderade i kriget). Andra världskriget orsakades av segermakternas hämnd på Tyskland. Det kulturellt och socialt stolta Tyskland, som varit den starkaste makten i Europa, kunde inte acceptera att bli behandlad på detta förnedrande sätt. Det måste bli en motreaktion och det blev det med besked. Om Tyskland inte letts av en korpral, som trodde han var världens bästa strateg och startade ett tvåfrontskrig (som vid 1:a v-kriget varit Tysklands olycka) och förklarat krig mot världens största militärmakt USA, hade Tyskland sannolikt vunnit andra världskriget och Europa hade sett mycket annorlunda ut.

Dessa erfarenheter borde vara något för dagens politiker att fundera över, då de håller på att hetsa mot Ryssland, planerar och mobiliserar för krig. De är i en historisk erfarenhet på fel spår och om de inte kommer på bättre tankar än fortsätta upprustningen och på alla möjliga sätt trakassera det stora Ryssland så är risken överhängande att det blir krig.

Det är inte ofta sanna britter kan kosta på sig att erkänna sina övergrepp i krig. Men nu har parlamentsledamoten John McDonnell, brittisk Labourpolitiker sangt sanningen om, Winston Churchill som var en skurk och idag skulle dömts för krigsbrott. Britternas hyllande av Churchill är inget annat än falsk patriotism och nostalgisk nationalism. Det är rent absurt som det tror, att det var denne whiskypimplande, ciggarrökande premiärminister som vann kriget över Hitler.

Storbritannien har länge varit en stormakt trots sin lilla hemvist på ön. De byggde ett kolonialt imperium över värden med sina kolonier i Amerika, Afrika och Asien. Som mest behärskade britterna en fjärdedel av jordens yta. De var sin tids verkliga superimperialister, men vi tänker nog ofta på dem som ett högtstående folk, som med sin Magna charta tidigt utvecklade ett demokratiskt styre.

Ofta drar via felaktigt den slutsatsen att demokratier är fredliga och startar inte krig. Men demokrati inom nationen, säger inte mycket om hur denna nation och dess ledare kommer att förhålla sig till andra nationer och folk. Ta tex USA, som numera brukar kallas världens största demokrati, men som samtidigt härjar i världen för att säkra sina geopolitiska och ekonomiska intressen. USA, som huvudsakligen skapades av Storbritannien, har varit duktiga på att föra det imperialistiska arvet vidare.

Britterna koloniserade Nordamerika på 1600-talet och drev i stort sett bort ursprungsbefolkningen, indianerna från de östra delarna av Nordamerika. På 1700-talet förlorade britterna dessa kolonier genom den amerikanska självständighetsrörelsen och den slutliga segern över britterna.

Då fortsatte britterna sin kolonisering av Indien och Afrika. Först via Ostindiska kompaniet och senare med armén erövrade man, med början i söder, den indiska halvön. Utsugningen av det indiska folket ledde till fattigdom och svält och följdes av många uppror. Mest känt är nog Sepoyupproret 1857, som omfattade stora delar av Indien. Britterna, med överlägsen teknik, vann det blodiga kriget och styrde sedan med järnhand över 300 miljoner indier. Men självständighetskampen fortsatte och 1919 dödare brittiska soldater 300 indier, som demonstrerade mot kolonialmakten.

Britterna gick lika hårt fram i Afrika och särskilt mot dem som försöker göra motstånd, som tex Zulufolket. De hade krigare och gjorde effektivt motstånd, men britternas militära överlägsenhet knäckte dem till sist med tusentals döda och zuluriket gick under. Churchill fick en guldstjärna i imperialisternas betygsbok.

Vid slutet av 1800-talet drabbades Indien och Kina av svår torka och miljoner människor svalt ihjäl. Britterna utnyttjade detta på ett syniskt sätt och exporterade tex till Storbritannien den spannmål som indierna och kineserna behövde. Före koloniseringen hade Indien en ganska hög levnadsstandard, men britterna förödde landet. Med sk kanonbåtsdiplomati och vapenmakt tvingades Kina att tillåta import av opium. Resultatet blev samhällelig misär, hungersnöd och svält. Kina, som tidigare varit ett välmående rike, klarade inte längre att försörja sitt folk. I Australien jagade britterna aboriginerna till gränsen för deras undergång. Ungefär samma hände på Nya Zeeland och maorierna.

Man kan ju fråga sig vad det är för ett folk, som så girigt och hänsynslöst agerar mot andra folk, som de uppfattar som underlägsna? Det är nog just detta, de ser sig själva som överlägsna, högre stående än andra folk som de underkuvat. Och vad är det för demokrati, som har ett parlament där den ena kammaren består av lorder med arvsrätt till den politiska makten? Här kan vi tala om Herravärlde! Britternas hänsynslöshet har visat sig i många sammanhang. Vi behöver bara gå mindre än 100 år tillbaka, så får vi ytterligare hårresande exempel på britternas förakt för andra människor och Churchills härjningar i Sydarfika skulle idag betraktas som krigsbrott.

Vi beskyller med rätta Nazityskland för barbariska handlingar under andra världskriget, särskilt förintelsen och deras härjningar i Östeuropa och Ryssland. Men det är som det brukar, segrarna som skriver historien och därför har vi sällan satt sökarljuset på britternas terrorbombingar av civilbefolkningen i Tyskland.

Blitzen över London var förfärligt, men är inte mycket i jämförelse med de megabombningar, som britterna utförde mot civilbefolkningen för att knäcka tyskarna. Britternas idé var att Tyskland skulle ge upp om man utplånade ett antal tyska städer. Värst drabbades Hamburg där britternas bombmattor ledde till att 42 600 av stadens invånare dog och 75 procent av staden ödelades. I Dresden hände samma när 796 bombplan släppte sina vanliga bomber och brandbomber och åstadkom en eldstorm i staden, som förbrukade allt syre. Människorna på marken sprängdes i luften, förtärdes av eld och/eller kvävdes. Mot detta fanns inget skydd och 25 000 civila dog och 83 procent av staden förintades. Flera andra tyska städer drabbades av dessa terrorbombningar som tex Bochum och Pforzheim där 22 000 dödades och mer än 80 procent av städerna ödelades. Ett tiotal tyska städer drabbades av likande bombmattor och förintelse. Var inte detta krigsbrott?

Absolut, men ingen anklagade då Churchill och flyvapenchefen Harris för folkmord och brott mot krigets lagar, när de gett order om dessa gräsliga bombattacker mot den tyska civilbefolkningen med hundratusentals offer. Men så var de också på den segrande sidan. Och ingen av dessa krigsförbrytare, Churchill och andra brittiska krigsförbrytare fick schavottera och blev dömda i Nürnberg.

Den som bara läst den vinnande sidans rapporter, nyhetsartiklar och reportage får inte veta mycket om britternas krigsförbrytelser. Men den som träffat släktingar och vänner som överlevt britternas slakt och den som tex läst Stig Dagermans Tysk höst, vet att britternas bild är förljugen.

Dagerman besöker Berlin, Hamburg, Hannover, Dresden mfl sönderbombade tyska städer. Han skriver hur han ser ruiner, ruiner vart han vänder blicken. Nästan inget annat än ruiner i dessa städer. Han besöker förtvivlade civila tyskar i fuktiga källarhålor, där sjuka barn och vuxna försöker överleva. De har nästan inget att äta och har rotat fram några frusna potatis som de kokar. Det är allt de har att äta. Är det detta de stolta britterna har att yvas över. De besegrande, nej det var Churchill! som besegrade Hitler! Absolut det finns många, jag har mött många, britter som inte är ett dugg stolta över detta och beklagar dessa enorma terrorbombningar och helt onödigt dödande av miljoner civila tyskar. Just nu tycker de att John McDonnell har helt rätt Churchill var en stor skurk! Men det vågar de inte säga till vem som helst på puben.

MACRONS MEDICIN MOT NATIONALISM - MERA ÖVERSTATLIGHET

Av Alf Ronnby

Sedan ca 20 år går det en våg av patriotism och nationalism genom EU-länder. Nationalistiska partier får 15 till drygt 20 procent av folkets röster. De tar röster både från socialdemokrater och konservativa. Dansk Folkeparti är ett invandringskritiskt parti, som fått en stark roll i dansk politik. I Finland har det nationalistiska Sannfinländarna varit regeringspartner 2015 och i Norge har Fremskrittspartiet sedan 2017 varit en stark politisk kraft och ingått i regeringsunderlaget. Sverigedemokraterna och Lega i Italien har ungefär lika mycket stöd från väljarna, dvs 17.7 %

Frihetspartiet FPÖ i Österrike fick 26 % i valet 2018 och innehar flera ministerposter. I Polen och Ungern har partier med nationell inriktning en särskilt stark ställning. Viktor Orbán vann en jordskredsseger och en tredje mandatperiod vid valet i april 2018. Ungern har förutom regeringspartiet Fidesz ett parti längre ut på högerkanten. Det heter Jobbik och fick 19 % av rösterna i senaste valet.

Schweiz har Schweiziska folkpartiet, som är största parti. I Nederländerna är Geert Wilders Frihetsparti PVV näst största parti med 13 % av rösterna. Frankrikes Nationella fronten och Marine Le Pen vann 21,3 procent i första valomgången 2017. I parlamentsvalet landade partiet Nationell samling, före detta Nationella fronten, på drygt 13 procent. Tyskland september 2017, kom det högernationalistiska Alternativ för Tyskland, AFD, för första gången in i förbundsdagen med 12,6 procent. Det kan finnas flera orsaker till denna utveckling, men en är reaktioner på utvidgningen av EU från att vara en gemensam marknad till att bli en allt mer överstatlig organisation, en superstat för större delen av Europa.

Nationalismen är en utveckling som oroar och förskräcker i stort sett hela det politiska etablissemanget. Därför har många pekat ut vårens EU-val som avgörande för EU:s framtid. Den fjärde mars höll Emmanuel Macron - en av EU:s främste tillskyndare - ett tal i Elyséepalatset, som publicerades i EU-media. "För en förnyelse av Europa".

Talet kan sammanfattas så här: EU-valen, som hålls om några veckor, blir avgörande för Europas framtid. Sedan det andra världskriget har Europa aldrig behövts så mycket som nu. Ändå har Europa aldrig varit i lika stor fara. EU är en historisk framgång: en ödelagd kontinent som försonades i ett aldrig tidigare skådat EU-projekt för fred, välstånd och frihet. Det är dags för en Förnyelse av EU. Förnyelse kring tre ambitioner: frihet, skydd och framsteg. Inrättande av en europeisk byrå för skydd av demokratierna, en gemensam gränspolis och en europeisk asylbyrå, försvars- och säkerhetsfördrag, som definierar våra absolut nödvändiga åligganden och samarbete med NATO. Ett socialskydd som garanterar alla samma lön på en och samma arbetsplats. En europeisk minimilön, en europeisk klimatbank för att finansiera den ekologiska omställningen, ett europeiskt hälsovårdsorgange och att det nya Europeiska innovationsrådet får en budget i klass med USA:s. En Afrikansk framtidspakt för samverkan EU och Afika. Slutligen en konferens för Europa där det mejslas fram de förändringar som är nödvändiga för EU:s framtid. Tidigare har Macron på temat EU:s förenta stater bla föreslagit en finanspolitisk union för EU, egen finansminister i EU, gemensam budget för EU. (Märk att Macron hela tiden talar om Europa, som om EU vore detsamma som Europa!)

Det har länge varit uppenbart att den nationalistiska vågen inom EU just hänger ihop med att EU utvecklats allt mer till en överstatlig organisation, ett EU:s förenta stater. Detta vill många medborgare inom EU inte ha. Det finn flera bevis för detta i opinionsundersökningar och vi kan ju bara titta på vad det är för program nationalisterna har och ca 20 % röstar på. Man vill slå vakt kring den egna kulturen, språket och traditioner - stärka nationen. Det kan sammanfattas i begreppet patriotism och nationalism. Att detta stämplas som fult och oacceptabelt av den liberala, kapitalistiska ekonomins företrädare, är inte att undra över. De är globalister och vill inte ha några begränsningar av kapitalets och arbetskraftens rörlighet. Dessa åsikter har, efter andra världskriget och den extrema nationalismens kollaps, fått mycket stöd bla genom systemmedia, som driver uppfattningen om liberal kapitalism, öppna gränser, mångkultur och globalism.

I Sverige har de politisk korrekta drivit detta så långt att SD närmast är mobbade i riksdagen. Vad det i själva verket handlar om, är att nästan alla partier från moderaterna till vänsterpartiet är moderna, liberala partier, som avlägsnat sig långt från traditionella värderingar kring fäderneslandet, Moder Svea, fosterland, nationalkänslan, svenskheten, hemortsrätten, den kulturella gemenskapen i landet, modersmålet och stoltheten av att vara svensk. Allt detta förkastar de som reaktionär, bakåtsträvande och omodernt.

Men det har samtidigt gett SD ett utrymme och sympati hos de många människor bland det arbetande folket runt om i landet och särskilt i mindre samhällen och på landsbygden. Här skiljer sig uppfattningarna västentligt från den urbana, moderna medelklassen, som inte längre har något fädernesland och någon hembygd och inte heller står för traditionella värderingar kring moral och anständighet.

Det finns en rad andra problem med EU, annat än den auktoritära överstatligheten som Emmanuel Macron representerare. Allvarligast av allt är hur EU undergräver det sociala sammanhanget som leder till anomi och/eller alienation. Idén med EU är att kapitalet såväl som arbetskraften ska var fullt rörlig och alltså "spontant" lokaliseras till de platser där det ger mest avkastning och effektivitet. Det kan låta rationellt och bra, men avkastning, nytta, mäts främst i ekonomiska termer och är ett kapitalintresse, medan vi ur ett mänskligt perspektiv anser det allt för begränsat, som ett mått på nytta och god hushållning.

Stor migration och rörlighet inom Europas befolkning skapar stora sociala problem vad gäller gemenskap, sammanhållning, vänskap, samverkan och ömsesidig hjälp. Detta har också stor betydelse för den informella sociala kontrollen och motverkan av kriminalitet. När det senare inte fungerar pga att lokalsamhället blivit anomiskt, tvings vi med begränsade resurser utöka den formella kontrollen med poliser. Detta kan aldrig ersätta att människor håller ett öga på varann, så att ingen hotar gemenskapen. Utvecklingen i EU är verkligen inte bra. Sexuellt våld, EU-28, 2013-2016 (polisanmälda brott) ökade från 190 per 100 000 invånare till 250 (Källa: Eurostat (crim_off_cat) I hela EU uppgick antalet polisanmälda överfall till cirka en miljon etthundratusen under 2016. Det är en ökning på 3,4 % jämfört med 2015, och en ökning på nästan 14 % jämfört med 2013. (Källa Eurostat (crim_off_cat).)

Ett annat problem som kommer med alienationen är ökad mental ohälsa. Ett gott mentalt hälsotillstånd hos befolkningen kräver bra sociala, vägledande sammanhang, vilket redan sociologen Emile Durkheim konstaterade efter omfattande studier på sin tid. Alla professionella sociologer vet allt för väl att detta gäller i ännu högre grad idag.

Psykisk ohälsa hos migrerade personer kräver, för förståelse annorlunda förklaringsmodeller än vad som gäller för de traditionella hälso- och sjukvårdsproblemen. I rapporten "Migration och psykisk ohälsa" görs en kvalitativa analyser där det framgår att sociala faktorer är starkt relaterade till förekomsten av psykisk ohälsa. (Migration och psykisk ohälsa FoU Rapport 2008:3 Malmö högskola.

Under perioden 1950-1990 ökar förekomsten av psykiska problem bland unga i Europa. Också därefter fortsätter förekomsten av depressiva symptom att stiga. Svår depression är en av de tre vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning i alla EU-länder. Nästan en tredjedel av dem som har nedsatt arbetsförmåga eller ansöker om förtidspensionering anger psykisk ohälsa som skäl. I Sverige ökar den psykiska ohälsan år från år hos unga människor. (Psykisk ohälsa bland unga i Europa under perioden 1980-2010 - trender och förklaringar Sven Bremberg.) Detta är förstås ingen som Macron bryr sig om. Han har helt andra intressen än folkets hälsa.


Ett annat problem med EU är de öppna gränserna i dagens stökiga, ekonomiskt ojämlika och kriminella värld. Kriminella ligor i EU har fått det oerhört mycket lättare att agera runt om i EU pga de öppna gränserna. De laglydiga medborgarna och polisen får det allt svårare att hålla koll på buset och får lida av de kriminella gängens härjningar.

Skevheten i världsekonomin i kombination med ökade möjligheter till migration och öppna gränser, har gjort att vi fått en flodvåg av migranter som söker sig till drömmarnas EU. De tror att de ska få ett bättre liv, men blir oftast besvikna och de förorsakar enorma kostnader för samhällena.

Euron är ett annat stort problem. Många experter varnade och hävdade att det kommer bli problem med en gemensam valuta för nationer med så olika ekonomiska förutsättningar. Och vi har sett hur det gick! Eurokrisen, eller skuldkrisen i EU är en statsfinansiella kris. Den uppstod i slutet av 2009 till följd av snabbt växande statsskulder och risk för försämrad betalningsförmåga i Grekland, Portugal, Spanien och Irland. Om inte EU och centralbanken fixat en garanti, som ytterst vilar på skattebetalarna i det ekonomiskt starka Tyskland, hade Euron kraschat 2009/2010. Men problemen med asymmetrin i EU:s ekonomier kvarstår och det är tack vare Tyskland som Euron överlever.

Vågen av muslimer till EU har i grunden förändrat förutsättningarna för vår kultur och det kommer bara bli värre! Det är liberalernas ideologi om mångkultur, diversifiering och behovet av import av billig arbetskraft, som tillsammans med öppna gränser gett nya och stora förutsättningar för inflödet av islam. I vissa lokalsamhällen tex i England och Frankrike har muslimer tagit makten och andra får anpassa sig.

Men detta är heller inget som president Macron bekymrar sig om. Han och de samhällsklasser han företräder har sitt på det torra och det går ju fint att låta skattebetalarna stå för notan. Macron tom framställer det som om majoriteten i UK röstade för utträde ur EU pga ledarnas försummelser att inte göra allt det Macron föreslår. I själva verket är precis tvärt om. 52 % har retat upp sig på kommandot från klicken i Bryssels till den grad att de inte längre vill var med i EU. Lögnen tycks vara ett vapen president Emmanuel Macron använder i sitt försök att manipulera EU-medborgarna!

HÄR HAR VI RADIKALFEMINISTERNA MED MAT PÅ BORDET FÄRDIGT ATT SKÄRA UPP

FEMINISTSEKTERNA HAR INGET ATT ERBJUDA KVINNOR

Av Alf Ronnby

Åttonde mars, internationella kvinnodagen. Ser vi oss omkring i världen och allt det förtryck som sker mot kvinnor, är det absolut mycket berättigat med kvinnokamp världen över. I vissa länder, som de muslimska och afrikanska, mera motiverat än i andra. Jämför vi kvinnors situation i Sverige och Saudiarabien går det knappt att förstå att vi lever på samma planet. Samtidigt är det märkligt att de som kallar sig feminister är så försiktiga att kritisera världens mest reaktionära religion. Ur ett kvinnoperspektiv borde denna förfärliga religion helt enkelt förbjudas! Det går naturligtvis inte. Men ekonomiskt stöd, i stor omfattning, till organisationer som arbetar för kvinnors rätt och opinionsbildning på världsnivå borde tex FN göra mera av. Idag kunde FN deklarera ett nytt, stort program för kvinnors frigörelse. I alla internationella sammanhang går det att ställa krav på kvinnors representation och deltagande . Det borde gå att förbjuda könsstympning i världsmåttstock.

Däremot har de sektliknade grupper och organisationer som med olika feministiska förtecken inget att bidra med till kvinnokampen i världen: liberalfeminister, marxistfeminister, likhetsfeminister, ekofeminister, radikalfeminister, anarkofeminister och queerfeminister, som är underligast av alla. Jag uppfattar att detta är verklighetsfrämmande teoretiserande för sin egen skull, som passar i dunkla källarlokaler, där tankarna är lika dunkla och förvirrande som den värld de troligen bara ser som en spegelvärld.

Sedan har vi en utrikesminister som kallar sig feminist och regeringen har en feministisk utrikespolitik. Socialdemokraterna säger att de är ett feministiskt parti, liksom Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Frågan är väl hur mycket dessa bidra med i kampen mot kvinnoförtrycker i världen? Annat än Wallström som gör sina uttalanden, till vilken nytta?

För hundra år sedan var feminism ett nedsättande ord och ett skällsord för kvinnliga galenpannor. Idag är det ett hedersbegrepp. Men man kan undra om alla dessa feminister i politiken, i olika samhällsorgan och bland kvinnor och män som kallar sig feminister, vet vad de egentligen står för, eller i vart fall vad feminismen innebär. Många tror nog att det betyder jämställdhet mellan kvinnor och män. Men det behöver man inte kalla sig feminist för att anse. De flesta svenskar OBS! ställer nog upp på detta! Däremot vimlar det numer i det här landet av muslimer och islamtrogna som definitivt inte ställer upp på jämlikhet mellan man och kvinna. Samtidigt som detta är en grundläggande princip och trosats i vår kultur, släpper vi gladeligen in massor med människor som djupt föraktar vår princip om jämlikhet. Och vad gör feminister för att råda bot på detta skändliga förhållande?

Det är, som sagt, ingen poäng att kalla sig feminist för att man självklar vill ha jämställdhet mellan kvinnor och män. Men det är i regel heller inte grejen för feministerna. Studerar vi feminismen noggrannare, ser vi att det är en helt annan värld de föreställer sig, en värld som inte har mycket med den värld som svensson uppfattar som en reellt existerande. Låt oss titta lite närmare på vad de feministiska sekternas trossatser!

"Likhetsfeminister" tror i stor utsträckning att både män och kvinnor kommer att få mer harmoni om vi avskaffar det sociala könet fullständigt. Likhetsfeminister anser att män och kvinnor föds lika. Detta innebär att barnen får sitt sociala kön tillskrivet som pojkar med manliga egenskaper och flickor med kvinnliga egenskaper. Det sociala könet är den grundläggande förklaringen till skillnaderna mellan könen.

"Ekofeminismen" handlar om könsroller och miljöförstöring och är ofta särskilt kritisk till mansrollen och mannen som miljöförstörare. "Queerfeminism" är en sammanslagning av feminism och queerteori och har sitt ursprung i gayrörelsen och radikalfeminismen. "Queer" är ett ifrågasättande av heteronormen. Den som är "queer" ser sin könsidentitet och eller sin sexualitet som obestämd. Personen vill själv välja hur hen vill vara och uppfattas. Kön och genus existerar bara i den gamla stereotypa världen. Det nylanserade begreppet hen är ett sätt att radikalt komma bort från traditionella könsuppfattningar. (En naiv, teorilös och banal uppfattning om begreppet hen är att det bara är en förenkling av språket för att inte behöva säga hon och/eller han). Queerfeminismen utgår alltså från att inte bara könet och genus är en social konstruktion (och bortser från att det finns kvinnliga och manliga kroppsformer, penis och sköte, som bara är naturens tillfälligheter) utan också att sexualiteten som sådan är en social konstruktion. Bögar och flator skapas alltså i sitt sociala sammanhang och det är lika naturligt som annan sexualitet. Om inte, är bra en moralfråga och även moralen är givetvis en social konstruktion.

Språket och språkspel står centralt i den icke könsbundna feminismen. Språket sägs vara avgörande för hur vi uppfattar världen och vårt begrepp om kön är sas en spegling av språket och vårt benämnande. Det som vi kan sätta ord på kan vi förstå. Men det som vi inte har ord för kan vi inte ens uppfatta. Språket "skapar" oss som individer och vi genom det vår verklighet. Genom att dela upp mänskligheten i två språkliga kategorier, man och kvinna, blir vi människor män och kvinnor, utan att detta behöver ha något alls med naturen att göra. Enligt Queerfeminismen är det denna uppdelning på kön, som måste avskaffas för att vi ska få ett fullständigt jämställt samhälle. Gender och könsroller är förtryckets grundläggande mekanismer. Dessa feminister erkänner inte att det finns forskning som visar att biologiska faktorer är viktiga för att förstå skillnader i beteende mellan män och kvinnor.

Det har tydligen inte heller slagit feministerna, som också de lever i en, genom språket socialt konstruerad spegelvärld, men annorlunda än den reellt existerade, att den just är en avspegling av deras eget språk, varken mer eller mindre värd än någon ananas spegelvärld. Och om det nu öht är realistiskt att helt bortse från att det finns en värld bortom våra språkspel kring den. Jag skulle tro att för de flesta vanliga människor verkar det mer eller mindre huvudlöst att vår värld endast är en spegling av språket. Utan språk ingen verklighet.

"Radikalfeminismen" uppfattar att det är patriarkatet, ett samhälle fullständigt dominerat av män, som ser till att kvinnorna blir inskolade i samhället på ett sätt som ställer dem i en beroendeställning av män på samhällets alla nivåer. Det börjar redan med att mamma och pappa ger det lilla barnet de förutbestämda könsrollerna genom namnval, klädesval, leksaker, uppmuntran och bestraffning utifrån könsspecifika preferenser. Radialfeministerna har även de gjort den poststrukturalistiska uppfattningen - språket som alltings skapare sas - till sin grundbult. På samma sätt som det inte finns några av naturen givna genus - kroppsformer är bra utanverk och tillfälligheter - finns det inte heller någon naturlig sexualitet.

Heterosexualiteten i våra samhällen spelar en central roll i könsmaktsordningen, dvs är central för att förstå manssamhället och förtrycket av kvinnor. För att i grunden krossa patriarkatet och manssamhället ska feministerna upplösa den heterosexuella ordningen. Det är inom detta fält som den verkligt avgörande striden står. I detta ingår att göra homosexualitet och annat inom hptq till något lika naturligt som vilket annat sex som helst. Därför är det så viktigt att allt detta blir "normaliserat" i våra samhällen genom lagstiftningen, regelverk och opinionsbildning. Här har vi en av feminismens viktigaste fronter.

"Anarkofeminismen" kombinerar anarkism med feminism. Termen och filosofin härrör från 1960-talet. Inom anarkofeminismen ser man patriarkatet som hierarki, en över och underordning, där männen är över och kvinnorna under. Denna hierarki är ett grundläggande problem i samhället. Anarkofeministerna strävar inte efter att kvinnan ska ta över eller dela makten med männen utan efter att avskaffa makten helt och hållet. Äktenskapet är en ordning varigenom kvinnor luras eller tvingas till underkastelse. I äktenskapet är det mannen som äger kvinnan. Äktenskapet är alltså en förtryckarordning som bara skenbart ger kvinnan trygghet och ska avskaffas. Detta är vägen till kvinnlig frirörelse.

Med tanke på att feminister kämpar på alla fronter mot kvinnoförtryck är det givetvis intressant att se vad de gör för att angripa islam och dess kvinnosyn, här i landet och internationellt. Islam är världens mest reaktionära religion och den legitimerar att oerhört förtryck av kvinnor. Likväl har vissa feminister här i landet svårt för att kritisera islam, vilken de ser som de förtrycktas religion och motkraft till den kapitalistiska imperialismen. Och det går inte att finna att feministerna verkligen på allvar attackerar islam, dess bärare och hantlangare här i landet.

Gudrun Schyman feministmamman , som jämfört svenska män med talibaner och Fi som inte anser att det är något problem med islam, men kanske med burkan. Feminister på vänsterkanten som Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet ligger lågt med kritiken av islam i Sverige och i världen. Islamsk terrorism existerar inte. Terrorismen är ett uttryck för västvärldens förtryck och utsugning av muslimer och den fattigdom som följer med imperialismen. Har inget med islam att göra!

"Vi i Vänsterpartiet är feminister", heter det i partiprogrammet, men det finns inte något kritik av islam, eftersom vi har religionsfrihet här i landet. Partimedlemmen Nadja Pasent Awad är kommunpolitiker för Vänsterpartiet i Örebro. Hon anser att kritik mot hedersvåld är islamofobi och att S och M vilar på rasistisk grund.

"Hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor i övrigt, generellt sin grund i kön, sexualitet, makt och kulturella föreställningar om dessa." Vänsterpartiets motion2015/16:959 Och samma i partiprogrammet.

"Hedersvåld "är inte kopplat till religion, kultur eller etniskt ursprung" "Hedersvåld är inte begränsat till islam och ska inte användas för att i svepande ordalag angripa muslimer, i vissa förorter", anser partisekreterare Aron Etzler. (Aftonbladet 19.08.16)

Det råder en viss politisk splittring i synen på islam inom feminismen. I allmänhet är de mer positiv till islam ju längre till vänster de står. Islamsk terrorism är grundade i motståndet mot imperialismen och diktaturerna i arabvärlden har samma fiender som vänstern nml USA och dess allierade Israel. Vänstern och radikalfeminismen i Sverige skiftar fokus när terrorister ifrån arabvärlden begått något illdåd. De förvandlar förövaren till offer och offret till förövare.

Med den utgångspunkten är det fullt logiskt att, som den radikalfeministiska professorn i socialantropologi i Oslo, Unni Wikan, rekommenderat de norska kvinnorna att börja bära slöja! Wikan konstaterade krasst: "De norska kvinnorna lever i ett mångkulturellt samhälle och måste anpassa sig efter detta."Frågan är vad slags feminist Margot Wallström är? Och vad står feministisk utrikespolitik egentligen för? Det råder ingen tvekan om att det behövs kamp för kvinnans frigörelse i världen och det kan betyda många ting, som inte vinner på att kallas feminism, vilket är blockerande för verkliga förändringar. Alla dessa feminismer: liberalfeminister, marxistfeminister, likhetsfeminister, ekofeminister, radikalfeminister, anarkofeminister och queerfeminister kan uppfattas som ett meningslöst teoretiserande kring verkligheten, om det öht finns någon utanför deras hjärnor. Man behöver inte kallas sig feminist för att vara för jämställdhet mellan man och kvinna!