FÖRINTELSEN GAV NAZISTERNA KAPITAL

11.03.2018

Vi förfasas över förintelsevansinnet i Tyskland under andra världskriget. Förintelsen av sex miljoner judar i gaskammare verkar helt sjukt. Detta framställs ofta som en konsekvens av ideologisk rasism och förakt för judar. Men det fanns också en rationell logik bakom.

Finansieringen av nazisterna började hos den tyska storfinansen. Nazisterna hade goda kontakter med näringslivstoppar och 1933 lyckades partiet får två miljoner riksmark (ca 20 miljoner kronor idag) av LG Farben, Günther Quandt med flera. Deras motivering för att stötta nazisterna var att dessa skulle bekämpa kommunisterna. Men nazisterna behövde mycket mera kapital för sina projekt. Så varför inte ta detta från de rika judarna?

Detta redogör Götz Aly för i boken "Hitlers folkstat". Den ger ett nytt perspektiv på dessa frågor. För att finansiera kriget och för att samtidigt hålla "volksgenossen" och ariska tyskar på gott humör genom ekonomiska reformer (skattelättnader, höjda löner och pensioner, obligatorisk sjukförsäkring, två veckors semester, mm) drev nazisterna in ca åtta miljarder riksmark från judar med tillgångar över 5000 riksmark. Senare stal de 15-20 miljarder riksmark från judar i de ockuperade länderna.

De införde särskilda "judeböter", som tvingade judar att sälja sina fastigheter, mm för att kunna betala. Det inbringade flera miljarder riksmark. För att ge indrivningarna en rättsstatlig karaktär skedde de genom lagstiftning och judarna fick ersättning i form av statsobligationer. Allt bokfördes noga hos staten och var en "rationell" del av ariseringspolitiken, vilken syftade till att stänga ute judar från ekonomiska verksamheter. Samma politik genomfördes senare i de ockuperade länderna, som själva fick bekosta den tyska ockupationsmakten. Detta gav 131 miljarder riksmark.

Den nazistiska staten skapade, genom att formellt ersätta indrivningarna med statsobligationer, ett enormt skuldberg, som man varken kunde eller ville betala tillbaka. För att bli av med judarna och deras krav på staten försökte man genom trakasserier och kränkningar driva dem på flykt ur landet, samtidigt som de då förlorade alla ägodelar, värdepapper och krav på staten. Först när detta inte lyckades i tillräcklig omfattning, bestämde sig naziledningen för att likvidera judarna. Kriget i sig gjorde förintelsen möjlig. "Detta är vad vi gör i krig", likviderar fienden även hos oss.

Genom kriget kunde Nazityskland roffa åt sig resurser och rikedomar i de ockuperade länderna motsvarande 24 miljarder riksmark. Man planerade att fördriva den mindervärdiga slaviska befolkningen i Ryssland till Sibirien, för att utvidga det tyska livsrummet. Flera hundra tusen slaver skulle också tvingas arbeta som slavar åt nazisterna. Hitlers drömstad Germania i Berlin, krävde enorma resurser av billig arbetskraft.

Men hur kunde nazisterna vara så galna, att de startade krig på flera fronter samtidigt? Det var hybris och tron på den tyska övermänniskan. Den nazistiska rövarstaten behövde kriget för att stjäla resurser till sitt "tusenårsrike". Det togs från judar och slaver.

Alf Ronnby