INTE EN MAKTLÖS SKOLA

11.03.2018

Att vara lärare innebär att man varje skoldag blir utvärderad. Det blir inte lättare av att, som Lärarnas Riksförbund skriver i SvD (02.02.18), vissa föräldrar har enorma krav på skolan och lärarna. Pressen i dagens skola är mer än tillräckligt hård ändå. Det är begripligt att föräldrar har krav på skolan och lärarna, eftersom det har så stor betydelse för elevernas framtid att det går bra i skolan. En dålig skola, som inte har bra pedagogik och inte kan ge adekvat stöd till eleverna, har gett vissa elever problem för livet. Men av Fahléns och Sandströms kritik kan man få intrycket att det ibland handlar om att personkemin inte funkar mellan vissa lärare och vissa föräldrar. Bildar föräldrarna drev mot vissa lärare, kan man tänka att problemen måste vara stora. Men det kan också bero på att en grupp föräldrar tror sig veta bättre än läraren hur det ska vara i en effektiv skola.

Med den kraftigt förhöjda utbildningsnivån i samhället är det många som har synpunkter på hur skolan ska fungera. Detta ser vi inte minst av den ständiga debatten om skolan. Detta är väl på gott och ont, om det leder till konstruktiv kritik och dynamiska förändringar i skolarbetet. Dock har skolan fått problem som inte är skolans. Jag tänker på att skolan fått ta emot mängder med elever som inte kan svenska språket och kulturen. Dessutom kommer inte så få av dem från dysfunktionella familjer (dysfunktionella är de bla eftersom familjen mer eller mindre klappat ihop socialt pga enorma belastningar av krig, vidriga förhållanden och dramatisk flykt). De försämrade resultaten i Pisa mm beror också på detta.

Annat som gör att lärarna har ett svårt arbete är att politikerna ständigt blandar sig i verksamheten. Jag känner lärare som klagar över politikernas ständiga mixtrande med modeller för skolans verksamhet och arbetsmetoder. Det största och mest fatala experimentet är när man bestämde att konkurrensutsätta den kommunala skolan med friskolor. Detta har lett till segregerade skolor och är förmodligen också en anledning till att föräldrar (som valt skola) har höga krav på prestation i skolan. Inte har det blivit bättre av att den "ideologpedagogiska" friskolan blivit en verksamhet för kapitalinvesteringar och krav på vinstavkastning. Här har svenska politiker gått längre än i något annat land, genom att skattepengar går till att driva och betala liberala, marknadsanpassade skolor. Dessa skolor hör inte hemma i ett välfärdssamhälle som stävar efter att ge alla lika möjligheter och jämställdhet.

Vad ska vi då göra? Ja, det går nog inte att nu backa tillbaka till en renodlad kommunal skola där alla elever automatiskt hör till den skola som ligger närmast. Detta är annars troligen det bästa sättet att se till att alla skolor håller ungefär samma kvalité, som engagerade lärare och föräldrar ser till att uppnå. Men istället för att försöka reglera vilka vinster en skola får ta ut, kunde man helt sonika säga att alla skolor ska uppnå fastställda kvalitetskrav, annars blir det inga skattepengar!

Fahlén och Sandström skriver att skolan står maktlös mot allt för krävande föräldrar. Det tror jag knappast är rätt. Det kommer väl an på hur man arbetar med föräldrars inflytande och medverkan i skolan. Lärarna säger att de är alldeles för få för att klara alla uppgifter som den moderna skolan har. Blir de väsentligt fler kan man klara av att ha mindre klasser och kunna ägna sig mera åt varje elev. Då blir skolarbetet säkert bättre för alla. Man får nog också mera tid över för samverkan med föräldrarna och därför kan problem tacklas i samförstånd och mera konstruktivt. Jag vet inte om metoder för funktionell samverkan med föräldrar ingår i lärarutbildningen, men lärare bör ha kompetens även för detta. Det ingår ju in det moderna skolarbetet. (Föräldrar som uppträder hotfullt och kränkande, ska naturligtvis portas från skolan och kanske tom anmälas för olaga hot.) Ett sätt att få mera konstruktivt samarbete med föräldrarna kan var att bilda ett föräldraråd för klassen (det kan leda till att det blir bättre stämning och rådet håller eventuella bråkstakar på mattan).

Det är kanske så att grundskolans undervisning och arbete är allt för teoretisk och att många elever skulle tjäna på att undervisningen och lärandet blir mera praktiskt inriktad. Samtidigt behöver skolan, pga de dysfunktionella föräldrarnas oförmåga att förbereda barnen och vägleda dem in i samhället, förstärka sin sociala roll och lära eleverna ett hederligt och moraliskt uppträdande.

Många av eleverna i vissa skolor bär med sig stora sociala problem hemifrån, därför bör kuratorsverksamheten ofta förstärkas på skolan. Ja, det finns mycket att göra och lärarna är långt ifrån så maktlösa och uppgivna som det låter i SvD:s artikel!

Alf Ronnby

dr i sociologi, docent i socialt arbete

Rätta Utrymmet För Din Titel

Här börjar din text. Du kan klicka här och börja skriva. Illo inventore veritatis et quasi architecto beatae vitae dicta sunt explicabo.

Här börjar din text. Du kan klicka här och börja skriva. Rem aperiam eaque ipsa quae ab illo inventore veritatis et quasi architecto beatae vitae dicta sunt explicabo nemo enim ipsam voluptatem quia voluptas sit.

Quia voluptas sit aspernatur aut odit aut fugit sed quia consequuntur magni dolores eos qui ratione voluptatem sequi nesciunt neque porro quisquam est qui dolorem ipsum quia dolor sit amet consectetur adipisci velit sed quia non numquam eius.