VIKINGATIDEN I ENGLAND SATTE SPÅR TILL IDAG

11.03.2018

Besök i Yorkshire. Det är en vacker morgon. Landskapet är grönt och fint, väldigt grönt. Luften är klar och hög. Vilken kontrast till det inpyrda Liverpool, som jag just kommer från. Jag är här för att besöka en vän, Sarah. Vi bestämmer oss för en promenad längs en sjö. Sjöfåglar seglar över vattnet, änder, doppingar, sothöns och vad det nu är som ligger där och guppar på vattnet. Landskapet är verkligen vackert en dag som denna. Vi småpratar under vängen, och jag tänker på att då man besöker Yorkshire och samtalar med Sarah slås jag av att det finns många ord i dialekten som härstammar från skandinaviskan, i synnerhet med danska.

"Här lever danska influenser kvar i dialekten. Vi har många ord som inte finns i riktig engelska. Typisk är alla ortnamn som slutar på by. Det finns många ord i Yorkshiredialekten som liknar danska," säger Sarah.

"Det beror på att under vikingatiden kom många danskar till Yorkshire. York var ju också vikingarnas huvudstad här i Yorkshire. Men det är också i engelskan du hittar många ord från danskan, typ neighbour, window, weather, ashes, arm, dale, kirk, by mm som i Kendal här borta. Ja det finns massor med sådana ord", säger Sarah och räknar upp: room, bread, book, door, house, shine, cook, take, rain, bush, skin, milk.

" Det får mig att tänka på att det därmed också är vissa vikingaord som flugit ut över den engelskspråkiga världen. Jag minns min förvåning då jag stötte på ett samhälle i Australien. Jag är på väg till ett studiebesök i ett aboriginsamhälle ett 20-tal mil från Brisbane. Plötsligt kommer jag till en stad som heter Dalby. Jag blir förvånad och undrar hur detta kommer sig. Dalby låter väldigt skandinaviskt. Kan det vara folk hemifrån som slagit sig ner här? Men staden ser inte särskilt skandinavisk ut. På lokaltidningen Northern Downs News får jag veta att namnet Dalby kommit med emigranter från Isle of Man. Där finns ett urgammalt Dalby. De berättar att Dalby också finns i Yorkshire i England.

"Jo, i Yorkshire finns High Dalby och Low Dalby samt Dalby på Howordian Hills. I Lincolnshire har vi Great Dalby, en gammal by som omnämns i Domesday Book 1086. Här finns också Old Dalby och Little Dalby. Old Dalby anses vara en mycket vacker by och Dalby Hall ägdes en gång av korsriddare", säger Sarah, som verkar ha koll på detta med by.*

"Men det är på sätt och vis ännu roligare med Yorkshiredialekten, som är mycket dansk/norsk. Till exempel beck, barn. Förstår du?" "Ja, det är väl stream och child? På svenska säger vi också bäck och barn," svarar jag.

"Trevligt! Vill du höra några till, som liknar danska......och kanske svenska? Till exempel; rahnd, band, brig, groop, laik, lig, nay. Vad säger du om dem?" "Ja du, nu får jag tänka efter....... rahnd kan det vara stripe, band kanske string, brig... bridge. På svenska blir det "brygga". Groop blir väl drain, laik play, på svenska grop och leka. Lig är nog ligga, alltså lie down. Nay kanske är nej, alltså no." "Ja, du ser vi kan hålla på i evigheter. Men visst är det kul?!"

"Ja verkligen. Man anar danska vikingar bakom detta språk." "Nu ska vi se hur mycket danska du kan. Kan du dessa? grain, tarn, stang, ness, keld, gate, flit, fell?" Ha ha, du sätter mig verkligen på prov.......... Stang kan vara stång, eller pole. Ness är nog näs eller headland. Keld är ett danskt namn på en man, men här är det nog källa, spring. Gate är street, det vet jag säkert. Flit, flytta eller move. Och fell skulle jag tro är fjäll, alltså mountain."Du missade några, grain och tarn." "Aj som! Grain måste vara gren, branch, eller? Tarn? Ja du, det vet jag inte." " På engelska är det pond." "Aha! Tjärn! Men den var svår."

"Det finns många fler, men nu räcker det. Du ser, vi pratar nästan danska i Yorkshire." "Jag skulle tro att ni också har danska gener. Kanske därifrån du fått ditt blonda hår och blå ögon?" "Javisst! Och kanske därför vi kan prata danska!" Sarah skrattar.

Sarah berättar att hennes farfars far kom till England från Ribe i Danmark. Detta är en anledning till att hon besökt Danmark några gånger. Hon har också sökt efter sina danska anfäder, men utan större framgång. "Det var så jag fick upp ögonen för språket, likheterna mellan Yorkshiredialekten och danskan. När man väl börjar intressera sig för detta, får man en annan syn på Yorkshire och dess historia. Vikingatiden blir plötsligt närvarande genom att den satt så tydliga spår i språket. Möjligen också lite i kulturen på annat sätt, men framförallt språket. Du vet väl, som son av "vikingar" att Jorvik, York var vikingarnas huvudstad?

"Jovisst! Jag har varit där och besökt Jorvik, dvs Jorvik Viking Centre. Det är nästan som ett litet Jurassic Park. Man får åka med små vagnar genom staden, höra folk prata och skratta, grisar som knorrar och höns som kacklar. Man kan till och med känna dofter." "Jo, det är verkligen intressant. Man kan försöka leva sig tillbaka till 800-talet. Rickigt kul!" säger Sarah och ler.

Danska och norska vikingar hade minst ett par hundra år på sig att påverka språket i Yorkshire. År 865 erövrade danska vikingar, ledda av Ivar, Halfdan och Ulf Ragnarson East Anglia, dvs Yorkshire och staden Eoforwic, som de istället kallade Jorvik. Jorvik blev centrum för handel och administration över Yorkshire. Olika danska och norska vikingahövdingar härskade över Yorkshire i omgångar under 200 år fram till 1066 då vikingarna förlorade i slaget vid Stamford Bridge.

Fortfarande finns ett stort, regionalt intresse för bevarande av Yorkshiredialekten, som bla organisationen Yorkshire Dialect Society värnar om. Yorkshire har sin egen "nationalsång", eller folksång som sjungs på Yorkshiredialekt. Den heter "On Ilkla Moor Baht'at" (På Ilkla Moor utan hatt)

Ett par strofer låter så här:

Wheear 'ast tha bin sin' ah saw thee, ah saw thee?

On Ilkla Mooar baht 'at

Wheear 'ast tha bin sin' ah saw thee, ah saw thee?

Wheear 'ast tha bin sin' ah saw thee?

Översatt till standard engelska

Where have you been since I saw you, I saw you?

On Ilkley Moor without a hat

Where have you been since I saw you, I saw you?

Where have you been since I saw you?

Alf Ronnby

*I Sverige har vi nio Dalby. Dalby i Skåne, 12 km öster om Lund, är en gammal samlingsplats och har Skandinaviens äldsta stenkyrka från 1000-talet. Det var biskopens kyrka i Dalby stift, vilket omfattade delar av Skåne, Blekinge och Bornholm. Här fanns också ett kloster. Idag har Dalby mer än 5 000 invånare. På Öland har vi Stora Dalby. I Närke finns ett Dalby nära Lund (sic!). Södermanland har två Dalby, ett nära Bettna och ett vid Jörnåker. Dalby i Värmland ligger verkligen i en dal vid Klarälven och i Dalarna finns Dalby vid Ore. Uppland har två Dalby, ett vid sjön Ekoln och ett vid Hacksta.